BJJ består till största delen markkamp, det vill säga brottning med lås och strypningar (submissions), eller newaza, men inkluderar även nedtagningar. Stilen innehåller inga typer av slag eller sparkar, även om den effektivt kan användas i kombination med dessa. Väl på marken handlar det om att få en fördelaktig kontrollposition på din motståndare, varifrån du kan genomföra ett ledlås eller en strypning. I ett underläge försöker du återta en kontrollposition eller nå en mer neutral position. Vanliga positioner är Side Control, Mount, Guard och Back Control.
Teknikerna är utformade på ett sådant sätt att ge största biomekaniska fördel, exempelvis genom att använda positioner där du har bättre kontroll, rörlighet, balans, styrka eller hävarm. Det finns vanligen flertal kontringar på en och samma teknik.
Ett träningspass brukar innehålla uppvärmning, teknik träning, sparring och/eller fysträning.
Man tränar både med och utan dräkt (gi eller kimono som det även kallas). Det finns sex olika grader av bälten, vanligen används även streck för att indikera hur långt man är på väg till nästa bälte. Rött bälte innehas endast av ett fåtal personer i världen såsom medlemmar i familjen Gracie samt några andra pionjärer inom sporten. Barn under 16 har fler färger, då man enligt såväl CBJJ och CBJJO som IBJJF inte får gradera sig till blått förrän vid 16 års ålder.
Det tar förhållandevis lång tid att gradera sig inom BJJ då kampsporten är mycket krävande. Stor vikt läggs vid tillämpning av tekniker (i exempelvis sparring eller situationsbaserad sparring) snarare än korrekt utförande. I regel tar det cirka två år att erhålla den första graderingsnivån (blått bälte).
I tävling är det förutom indelning på bälten även viktklasser, klasser för juniorer tillämpas också. Beroende på nivå finns det tekniker som är otillåtna beroende på högre skaderisk. Match vinns genom poäng, submission eller avbrott från domare.
